Sund ECL

Kunskap

Overlays och manuella justeringar i ECL

Fredrik Skeppstedt ·

En overlay är en manuell justering av reserveringen för förväntade kreditförluster, på engelska expected credit losses (ECL), som läggs på efter att modellen har beräknat sitt resultat. Kreditgivaren använder den när modellen inte fångar en risk som finns på balansdagen, till exempel en ny ekonomisk händelse eller en grupp låntagare som beter sig annorlunda än modellen förutsåg. Andra namn är management adjustment, post-model adjustment och top-level adjustment. Redovisningsstandarden IFRS 9 definierar inte begreppet (ECB 2024, avsnitt 2).

Overlay och justering i modellen

Europeiska centralbanken (ECB) skiljer i sin granskning från 2024 mellan två sorters justeringar. En overlay görs först när modellen har körts. En justering i modellen (in-model adjustment) görs före eller under körningen, till exempel genom att ändra ett indata som makroprognosen, ändra en parameter som sannolikheten för fallissemang, PD (probability of default), eller göra en ad hoc-ändring i modellen eller dess kalibrering (ECB 2024, avsnitt 2).

EBA:s riktlinjer för kreditinstitut använder termen tillfälliga justeringar (temporary adjustments) och definierar dem som justeringar av reserveringen när det står klart att befintliga eller förväntade riskfaktorer inte har beaktats i kreditriskklassningen och modellen per balansdagen (EBA/GL/2017/06, avsnitt 3, definitioner). Baselkommittén har samma definition (BCBS 350 p. 50).

Varför kreditgivare använder overlays

EBA nämner tre situationer. Omständigheterna är övergående, det finns inte tid att föra in ny information i riskklassningen och modellen eller att dela in lånen i nya grupper, eller lån inom en grupp reagerar på händelser på ett annat sätt än väntat (EBA/GL/2017/06 p. 54). EBA kräver att kreditrisken i nya produkter ingår i riskidentifieringen och i beräkningen av ECL (p. 34). För en ny produkt finns sällan egen förlusthistorik att skatta en modell på, och då kan en overlay behövas.

Overlays blev vanliga under pandemin. I ECB:s granskning från 2024 av drygt 50 banker i euroområdet berodde ungefär en fjärdedel av reserveringen för lån i stage 1 och 2 på overlays, och andelen minskade inte mellan 2020 och 2023. Granskningen gällde risker som energiförsörjning, leveranskedjor, klimat- och miljörisker, inflation, geopolitik och höga räntor. De har gemensamt att det saknas historiska data för de statistiska modellerna (ECB 2024, avsnitt 1 och 2).

I Sverige gjorde Finansinspektionen (FI) en fördjupad analys av hur kreditinstitut tillämpar IFRS 9 och publicerade den 14 april 2026. Där står att "samtliga analyserade institut använder expertbedömningar för att justera modellresultat eller beakta ytterligare risker".

Vad IFRS 9 kräver av uppskattningen

IFRS 9 kräver ingen modell. Reserveringen ska vara ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bygger på en rad möjliga utfall, ta hänsyn till tidsvärdet av pengar och bygga på rimlig och verifierbar information om historik, nuläge och prognoser (IFRS 9 p. 5.5.17). Målet är att lån med väsentligt ökad kreditrisk, SICR (significant increase in credit risk), ska få en reservering för hela löptiden, med beaktande av all rimlig och verifierbar information, även framåtblickande (p. 5.5.4). Ibland räcker en relativt enkel modellering (B5.5.42). En overlay är alltså en del av uppskattningen och ska uppfylla samma krav som modellen.

Två meningar i B5.5.52 är särskilt viktiga för overlays. Förändringar i förväntade kreditförluster ska ha samma riktning som förändringar i relevanta observerbara data, till exempel arbetslöshet, fastighetspriser eller betalningsstatus. Kreditgivaren ska också regelbundet se över metoden och antagandena för att minska skillnaderna mellan uppskattade och faktiska kreditförluster.

EBA och Baselkommittén

EBA:s riktlinjer EBA/GL/2017/06 gäller kreditinstitut och bygger på Baselkommitténs vägledning BCBS 350 från december 2015. Tillfälliga justeringar ska bara användas som en övergångslösning (EBA/GL/2017/06 p. 54). De ska inte användas länge för en riskfaktor som inte är övergående. Om orsaken inte väntas vara tillfällig, till exempel när en ny riskdrivare har uppstått, ska metoden uppdateras inom kort så att faktorn ingår i modellen (p. 55). Justeringarna kräver betydande bedömningar och kan ge ett snedvridet resultat. De ska därför ha samma riktning som de framåtblickande prognoserna, vara dokumenterade och omfattas av en ordnad styrning (p. 56). Baselkommittén skriver detsamma (BCBS 350 p. 50, 51 och 58).

Riktlinjerna kräver också att metoddokumentationen tar upp de justeringar som behövs för att beräkna ECL enligt redovisningsreglerna. Ett exempel är när dagens och den förväntade ekonomin skiljer sig från perioden som historiken kommer från. Då ska justeringen ha samma riktning som skillnaden (EBA/GL/2017/06 p. 33 f iv). Kreditinstitutet ska kunna visa hur det har beaktat rimlig och verifierbar information (p. 23).

ECB:s krav

ECB övervakar de största bankerna i euroområdet direkt och har skrivit om overlays flera gånger. I april 2020 bad ECB bankerna att vara särskilt noga med styrningen av modelluppdateringar, justeringar och overlays. I december 2020 skrev ECB att subjektiva indata ska ha samma riktning som objektiva och verifierbara uppgifter, som observerbara makrovariabler och prognoser, och att overlays ska bygga på dokumenterade processer under strikt styrning, så att processerna följs på samma sätt över tid och mellan exponeringar.

Granskningen från 2024 är mer detaljerad. ECB anser att en overlay är den bästa lösningen när en risk saknar data för en fungerande och validerad statistisk modell, förutsatt att den bygger på en sund metod som simuleringar och scenarioanalys. Att föra in risken i en statistisk modell trots att data saknas är sämre, eftersom modellens kvalitet försämras, och att bortse från risken är det minst godtagbara (ECB 2024, avsnitt 1 och 6). Overlayen ska bygga på all rimlig och verifierbar information, till exempel ett fåtal enklare scenarier från egen erfarenhet, jämförbara institut eller offentliga uppgifter (avsnitt 2).

ECB fann tre svagheter. Den första är overlays på total ECL-nivå i stället för på parameternivå. En risk som är tillräckligt stor för att höja ECL ska också påverka PD och därmed staging. En overlay som läggs på totalen ändrar inte vilka lån som ligger i stage 2 (avsnitt 5). Den andra är koppling till resultatstyrning. Reserveringar från overlays samvarierade med bankernas resultat före kreditförluster, vilket reserveringar från ECL-modellerna inte gjorde (avsnitt 2). Den tredje är styrningen. 44 % av bankerna beskrev ingen tydlig ansvarsfördelning med eskaleringsvägar och angav liten eller ingen medverkan från ekonomi- och affärsfunktionerna, så att riskfunktionen fick en dominerande roll med lite granskning och få kontroller (avsnitt 5).

FI:s iakttagelser

FI:s analys från april 2026 tar upp samma frågor. Styrning, kontroll och dokumentation av expertbedömningarna kan i vissa fall stärkas. Expertbedömningarna kombineras inte alltid med en kollektiv bedömning av den underliggande kreditrisken. Användningen av utfallstester varierar mellan instituten, och resultaten visar både över- och underskattningar av kreditförluster. I vissa mindre institut finns ett betydande personberoende i modellprocesserna, vilket kan påverka möjligheterna till oberoende validering.

Dokumentation

Ingen av källorna ställer upp en lista över vad som ska dokumenteras. Av kraven ovan följer att dokumentationen av en overlay beskriver vilken riskfaktor modellen inte fångar och varför. Den redovisar data, metod, scenarier och antaganden bakom beloppet och visar att justeringen har samma riktning som prognoserna (EBA/GL/2017/06 p. 23 och 56; ECB 2024, avsnitt 2). Vidare framgår vilka lån och vilken parameter som justeras och hur staging påverkas (ECB 2024, avsnitt 5), vem som har föreslagit, granskat och beslutat justeringen, med ekonomifunktionen inblandad (ECB 2024, avsnitt 5), och när overlayen ska ses över och vad som ska ha hänt för att den ska tas bort eller föras in i modellen, eftersom en bestående risk ska in i modellen inom kort (EBA/GL/2017/06 p. 55).

Storlek

Ta en portfölj av konsumentlån där en grupp låntagare har rörlig ränta och höga lån i förhållande till inkomsten. Modellen bygger på år med låga räntor och ger en reservering på 3 000 000 kr för gruppen, alla i stage 1. En analys av hur betalningsförseningarna i gruppen utvecklades när räntorna steg visar att PD de närmaste 12 månaderna är 50 % högre än modellens PD. Siffrorna är påhittade.

Om förlustandelen vid fallissemang, LGD (loss given default), och beloppet vid fallissemang, EAD (exposure at default), är oförändrade stiger reserveringen för 12 månader i samma proportion som PD, till 4 500 000 kr. Justeringen blir 1 500 000 kr. När den läggs in som en högre PD för just de lånen kan den också göra att vissa av dem passerar kreditgivarens gräns för SICR och flyttas till stage 2, där reserveringen beräknas för hela löptiden. Justeringen blir då större än 1 500 000 kr. Läggs samma 1 500 000 kr i stället på totalen ligger alla lån kvar i stage 1, vilket är den praxis ECB kritiserar.

Utfallstest

Ett utfallstest jämför vad modellen förväntade sig med vad som faktiskt hände. Metoden för att validera ECL-modellerna, till exempel utfallstester, ska dokumenteras (EBA/GL/2017/06 p. 33 o), och utfallstester ska visa att de viktigaste ekonomiska faktorerna har beaktats (p. 38 d). En overlay kan testas på samma sätt. I exemplet ovan jämförs efter ett år den faktiska andelen fallissemang i gruppen med modellens PD och med den justerade PD:n. Ligger utfallet nära den justerade PD:n stöder det justeringen. Ligger det nära modellens PD behövs justeringen inte längre i samma storlek. Det är den översyn som B5.5.52 kräver för att minska skillnaden mellan uppskattning och utfall.

Avveckling och modelländring

En tillfällig justering är en övergångslösning och tas bort när risken den avser har upphört eller fångas av modellen. Är risken bestående ska den föras in i modellen (EBA/GL/2017/06 p. 54 och 55; BCBS 350 p. 58). Hur länge en overlay får ligga kvar anger inget av regelverken i månader eller år. EBA skriver att metoden ska uppdateras "in the near term" när orsaken inte är tillfällig. ECB anser samtidigt att risker utan historiska data bör hanteras med en overlay så länge data saknas, eftersom en modell skattad på för lite data blir sämre (ECB 2024, avsnitt 6). Frågan vid varje översyn blir därför om risken är övergående eller bestående, och om det nu finns tillräckligt med data för att skatta den i modellen. I exemplet ovan blir det möjligt att föra in räntekänsligheten i PD-modellen när några års utfall med högre räntor finns att skatta den på.

Upplysningar i årsredovisningen

IFRS 7 kräver att kreditgivaren beskriver metoder, antaganden och information som används för att beräkna förväntade kreditförluster, och skälen till förändringar i reserveringen (IFRS 7 p. 35B a och b). Upplysningarna ska förklara grunden för indata, antaganden och beräkningsmetoder, hur framåtblickande information har beaktats och vilka förändringar i metoder eller väsentliga antaganden som har gjorts under perioden och varför (p. 35G). En väsentlig overlay bygger på sådana antaganden och bör därför beskrivas i upplysningarna.

Vanliga frågor

Vad är en overlay i ECL?

En overlay är en manuell justering av reserveringen som görs efter att ECL-modellen har beräknat sitt resultat. Den används för risker som modellen inte fångar, till exempel nya ekonomiska händelser eller nya produkter utan förlusthistorik. IFRS 9 definierar inte begreppet, men EBA och Baselkommittén kallar den en tillfällig justering (EBA/GL/2017/06 p. 54; BCBS 350 p. 50).

Är overlays tillåtna enligt IFRS 9?

Ja. IFRS 9 kräver ingen modell, bara att reserveringen bygger på all rimlig och verifierbar information och är ett sannolikhetsvägt belopp (p. 5.5.4 och 5.5.17). ECB anser att en overlay är den bästa lösningen när data för en statistisk modell saknas, så länge den bygger på en sund metod (ECB 2024, avsnitt 6).

Hur dokumenterar man en manuell justering?

Dokumentationen beskriver riskfaktorn som modellen inte fångar, data och metod bakom beloppet, vilka lån och parametrar som justeras och hur staging påverkas. Den anger också vem som har beslutat justeringen och när den ska ses över. EBA kräver att justeringen ska ha samma riktning som prognoserna, vara dokumenterad och omfattas av ordnad styrning (EBA/GL/2017/06 p. 56).

Hur länge får en overlay ligga kvar?

Regelverken anger ingen tidsgräns. En tillfällig justering ska inte användas länge för en risk som inte är övergående. Är risken bestående ska metoden uppdateras inom kort (EBA/GL/2017/06 p. 55).

Ska en overlay påverka staging?

Ja, om den avser en ökad kreditrisk. ECB skriver att en risk som är tillräckligt stor för att höja ECL också ska beaktas i PD och därmed i staging, och kritiserar overlays som bara läggs på total ECL-nivå (ECB 2024, avsnitt 5). IFRS 9 tillåter att bedömningen görs kollektivt för en grupp lån (p. 5.5.4, B5.5.1).

Hur mycket av reserveringen består av overlays?

I ECB:s granskning av drygt 50 banker i euroområdet berodde ungefär en fjärdedel av reserveringen för lån i stage 1 och 2 på overlays åren 2020–2023. Andelen varierade mycket mellan bankerna (ECB 2024, avsnitt 2). FI:s sammanfattning av analysen anger ingen motsvarande andel för svenska institut.

Källor

Hämtade 29 oktober 2026.